Jenny Sunding

Hej tisdag och back to work igen! Tänker att vi drar igång första jobbdagen efter påskledigheten med ytterligare en rörlighetsfavorit som jag gärna gör varje dag. Jag kommer ihåg när jag började sitta på huk. Min kropp var stel som en pinne och det kändes helt OMÖJLIGT att jag en dag skulle kunna sitta ner med hälarna kvar i marken utan att ha ryggen i form av en ostbåge. Men övning ger färdighet och jag brukar tipsa alla jag coachar om att plocka in huksittande i sin vardag.

Huksittande är en grym rörlighetsövning som dessutom stärker benen och stimulerar cirkulationen runt bäcken och bål. Tänk på alla småbarn som sitter på huk som om det vore det mest naturliga i världen. Och det är det ju också, bara det att vi blir allt stelare ju äldre vi blir och till slut känns ett huksittande som det konstigaste kroppen kan utsättas för. Så, dags att börja öva!

Gör så här: Sätt dig på huk och placera armbågarna på insidan av knäna, tårna ska gå i samma linje som knäna. Sträva efter att ha hela fotsulorna i marken, lägg annars en ihoprullad handduk eller en rullad yogamatta under hälarna för att lättare komma ner. Pressa armbågarna lätt mot knäna, försök att slappna av i positionen och andas långa djupa andetag.

När du känner dig bekväm i ditt huksittande kan du utveckla övningen genom att sätta i ena handen i marken (pressad mot insidan av knät) och lyfta den andra armen rakt upp. Låt blicken följa den lyfta armen och du kommer att känna  en skön öppning i bröstet. Växla från sida till sida.

Positionen stimulerar cirkulationen i underlivet och runt buken, vilket är bra för matsmältningen. Den stärker även benen, sträcker ut ryggraden och ländryggen, mjukar upp i höfterna och jobbar med ryggradsrotation och öppning i bröstet om du lägger till armlyftet.

Läs också: Axelrotation över huvudet – rörlighetsövningen jag alltid återkommer till

För ganska precis ett år sen fick jag upp ögonen för The universe has your back. Jag vet inte var jag läste om den först, men boken hamnade i alla fall i min varukorg och blev startskottet på vad som skulle kunna kallas min spirituella resa 2.0.

Jag började yoga och meditera för över 10 år sen och har alltid inspirerats av hur den österländska filosofin ser ett så tydligt samband mellan den fysiska kroppen, sinnet och det högre jaget. Under universitetstiden i England gick jag ofta på söndagsmässan i den lokala katolska kyrkan. Kyrkorummet och den fina gemenskapen hos församlingen gav mig en stunds andrum i min nya stad, mitt i det stressiga plugglivet. Jag har bett till gud så länge jag kan minnas, utan att fästa så mycket vikt vid vem gud egentligen är för mig.

De här olika andliga influenserna har funnits hos mig men inte fått så mycket utrymme i en värld där mitt största fokus har varit på att prestera och beta av nästa mål på jobbet, i träningen och alla andra delar av livet. Men så landade Gabby Bernsteins bok i min brevlåda och jag läste fascinerat om hennes verktyg för att ta emot vägledning från universum – oavsett vilka hinder som i dagsläget blockerar vägen. Hur vi kan välkomna mer kärlek i livet genom att öppna upp för universums kraft. En kraft vi alla har inom oss, och som jobbar för oss, om bara vi tillåter den att göra det.

Boken fick så småningom följa med till sommarens yogavecka i Frankrike där jag använde den som grund i mitt tankearbete, i min meditation och dagboksskrivande. Och som ni vet hade den resan en stor spirituell och känslomässig inverkan på mig. När jag kom hem var jag fast på riktigt. Jag började applicera det spirituella tänket i min vardag på ett sätt jag aldrig riktigt gjort tidigare och upptäckte vilken skillnad det gjorde för mitt mående och mitt sätt att interagera med andra.

Gabby Bernstein är spirituell livscoach, författare och en tankeledare som på ett så skickligt sätt lyckas anpassa sina spirituella och andliga vägledningar till den moderna människans liv. Hon är min största inspirationskälla och jag är definitivt en av hennes ”spirit junkies”. I september fick jag möjlighet att delta i Gabbys workshop här i Stockholm och jag lär mig ständigt nya saker om mig själv och om livet genom att läsa hennes böcker och ta del av hennes rörliga material. Det här är med andra ord inte sista gången ni hör mig nämna Gabby eller någon av hennes böcker. Hon har även öppnat mitt sinne för massor av andra häftiga spirituella influenser. Yogan och meditationen är fortfarande grunden, men jag dras också allt mer mot att utforska till exempel astrologi och andliga symboler och tecken.

Många kallar det flummigt, men jag tror på att livet blir så mycket roligare, rikare och härligare när vi vågar utforska nya marker och öppna upp för alla de starka och kärleksfulla krafter som finns i vårt universum. Speciellt i en tid då hat och rädsla får alldeles för mycket utrymme.

God morgon och hoppas att ni hade en härlig påskafton! Vi rullade hem från min moster vid 10-tiden, med välfyllda magar tack vare en STOR påskbuffé där det mesta dessutom var vegetariskt. Älskar när man som vego inte behöver fundera så mycket över vilka rätter en kan välja!

Den här helgen har vårt boande här hemma fortsatt. Vi har ett gäng checklistor med saker vi vill hinna införskaffa eller fixa innan pyret kommer och det lilla barnrummet är en av dem. Det kommer såklart att dröja ett tag innan den lille ska sova i eget rum men det känns bra att börja förbereda. Byrån ni kan skymta på bilden nedanför har dessutom redan fyllts med diverse små kläder, filtar och sånt jag vill ha med till BB. Tänkte dela med mig av min BB-packning så småningom, för trots att vår BF är 24 maj så känns det tryggt att ha väskan packad i god tid innan (man vet ju aldrig vad som händer…).

Men i dag vill jag prata om spjälsängen och hur vi på ett väldigt enkelt och fiffigt sätt fick den att passa in perfekt i rummet. Vi köpte Ikeas Gonatt där sängbotten kan monteras i två olika höjdlägen och där en spjälsida kan monteras bort när bebis blir så stor att han själv kliver i och ur sängen. Den är smidig, känns robust och vi var nöjda med allt – förutom färgen på de tre lådknopparna (gul, röd och knallblå) som inte riktigt passade i rummet som främst går i ljusblått och grått.

Det löste vi genom att plocka fram färgen vi målat väggarna med. John sandpapprade järnet, jag målade två lager och däremellan fick knopparna torka på grillpinnar, ståendes i glasflaskor. Vips så hade vi skapat vår egen personliga variant av sängen. Hur enkelt som helst! Tänk vad stor skillnad en sån liten detalj kan göra.

Före – och efter. Bilden till vänster är från Ikeas hemsida och till höger ser ni hur sängen ser ut i ena hörnet i vårt barnrum. Vimpeln kommer från NG Baby och jag köpte den hos Jollyroom (som för övrigt är en av de sajter jag surfar mest på just nu, så såg det inte ut för ett år sen kan jag säga).

Vi måste såklart kika lite på det här gänget också. Pyret har redan en hel mjukdjursarmé som väntar på honom. Jag kan stå länge och bara titta på de här små fluffiga djuren och det känns så surrealistiskt att en liten krabat snart kommer att leka med dem.