Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Gravid

De första fyra månaderna av min graviditet åt jag bara pasta

Okej, lite överdrivet, men jag var väldigt sugen på allt som heter kolhydrater så det blev mycket pasta. Och mackor. Och lussekatter! Mitt tjugoåriga jag hade storknat över denna kolhydratsbonanza men trettioåriga Jenny är klokare än så. Att jag helst ville sleva i mig makaroner direkt ur kastrullen eller hoppa över grönsakerna till lunch till förmån för tre skivor bröd kändes helt okej. Det var inte den mest näringsrika och balanserade kosten, men jag visste att det skulle stabilisera sig. Jag var lyckligare än någonsin men också tröttare än någonsin, kroppen kändes konstigare än någonsin – så jag försökte lyssna på den så gott jag kunde för att ta mig igenom den första omvälvande tiden. Jag hängde på så gott jag kunde och lät kroppen och huvudet få göra precis som de ville. Jag tränade inte så mycket, vilade desto mer och åt det jag var sugen på.

Runt vecka 16 var det som om dimman plötsligt skingrades. Jag blev piggare och har haft turen att få fortsätta min graviditet just så. Nu mot slutet är tröttheten tillbaka men jag orkar fortfarande röra på mig en hel del och grönsakerna är tillbaka på tallriken. Jag älskar grönsaker så för mig är det vanligtvis inget problem att äta näringsrikt och balanserat. Jag gillar att utforska hälsosamma recept, testa nya superfoods och allt vad det kan vara. Så har det varit så länge jag kan minnas – skillnaden nu är att jag också äter alla de här sakerna som inte är så näringsrika men som jag tycker är goda. Som pommes frites, mjölkchoklad och tårta. Livsmedel som jag från gymnasiet upp till universitetstiden (och ett bra tag därefter) skulle ha fått ångest över. Jag lever efter mottot att ”inget är så onyttigt att du aldrig kan äta det, men inget är heller så nyttigt att du alltid ska äta det”. Återigen, det handlar om balans.

Just nu väljer jag järnrik mat, många olika sorters grönsaker (för att få i mig så mycket olika vitaminer och mineraler som möjligt), nyttiga fetter och mättande kolhydrater – i kombination med sura godisar (så sugen på allt som är surt!), glass och croissanter. Lite av varje, vissa dagar mer av något och andra dagar något helt annat. Balans. Kroppen mår bra, huvudet mår bra, pyret mår bra och jag är definitivt en gladare och lyckligare version än 23-åriga Jenny som inte kunde köpa en endaste vara i matbutiken innan hon lusläst, jämfört och slutligen godkänt innehållsförteckningen utifrån näringsvärde och antal kalorier per 100 gram.

Nu har pyret fått sitt urgulliga babynest

Tanken är att den lille krabaten i min mage ska sova första tiden i en liten säng vid sidan av vår säng. Inne i hans rum har vi spjälsängen (som jag bloggade om här) men till vårt sovrum föll valet på den här lilla smidiga sidosängen från BabyDan där man kan ta bort ena sidan och placera sängen i direkt anslutning till vår säng.

I sidosängen tänker jag lägga ett babynest och har googlat runt massor för att hitta ett som känns både funktionellt (viktigast, såklart) och fint. Inte helt enkelt visade det sig, men så fick jag ett tips av en vän vars syster syr babynesten och sovdjur och föll pladask när jag klickade in på sajten. Nu ligger ett babynest från GulaHuset design här hemma i spjälsängen och väntar på att sidosängen ska monteras ihop.

Ja ni ser ju själva vad sött! Vi valde ett i gråblått tyg med fina spetsdetaljer och en ljuvlig rosett. Kanterna är hårt stoppade (för att nestet ska vara så säker som möjligt) och där rosetten sitter går det att ändra på storleken, genom att dra åt eller lossa på bandet. Det gör att babynestet passar bebisar från 0 upp till 6 månader. Madrassen går att ta ur så att den är lätt att rengöra.

Här kommer pyret att trivas bra och jag känner på mig att den kommer att flyttas med från sängen till soffan och många andra platser. Tänk att vår egen lilla skrutt snart ska ligga där! I fredags gick vi in i vecka 36, det är inte långt kvar nu…

Bästa gravidjeansen och vårens snyggaste accessoar

Skippade uteserveringarna och inledde helgen med pizza hemma i soffan i stället. Ett alldeles utmärkt upplägg om du frågar mig.

Så här har jag sett ut i dag! H&M gör bästa gravidjeansen tycker jag, har varvat mellan de här mörkgrå och ett par i blått under i stort sett hela graviditeten. De sitter skönt (dvs glider inte ner som många andra jag testat) och ”mudden” över magen anpassar sig bra allt eftersom kulan växer.

En av vårens stora trender är väskremmar i alla möjliga färger och mönster. Jag gillar Gabrielle by P:s modeller som är gjorda i veganskt skinn. Visst blev min väska i ljusbeige så mycket piggare med en rosa rem med nitar! Ett enkelt sätt att ge sin väska lite nytt liv.

Grå gravidjeans – H&M

Rosa topp – COS (liknande finns här)

Beige trenchcoat – Lindex

Beige väska – Lindex

Väskrem med nitar – Gabrielle by P

Spetsiga veganska loafers – Flattered

Halsband – Om Shanti Silver

Världens bästa Bamse ville också vara med på ett hörn

De små sakerna i livet som gör skillnad

Jag och magen har haft en tuff dag. Den lille har levt om där inne och verkat väldigt glad och pigg, men själv har jag känt mig andfådd, trött och 300 kilo tung. Vi brukar ofta städa på lördagsförmiddagarna men i går innan vi somnande nämnde jag för John att jag tänkte städa när jag kom hem i dag istället. Så att det skulle vara fint redan innan helgen började. Tror ni jag var sugen på det när jag satt på bussen hem för några timmar sen? Nja, inte direkt. Och så behövde jag vattna blommorna och så skulle vi fixa middagen och… Ja ni vet såna där dagar då minsta lilla känns som ett berg som måste bestigas.

Foto: Jaymantri/Pexels

När jag låser upp dörren och kliver in märker jag att John redan är hemma (han som skulle fixa några ärenden efter jobbet?) – i full färd med att förbereda maten. Och innan jag knappt hunnit kliva ur skorna har han dragit fram dammsugaren och påbörjat städningen. Jag säger att jag är trött och han tycker att jag ska sätta mig i soffan så länge… Men så andas jag in, fylls av liite energi och så fixar vi det som ska göras medan maten puttrar i ugnen. Tillsammans.

Och nu menar jag såklart inte att tanken var att jag skulle städa hela lägenheten och laga middagen själv medan John satt och tittade på. Men bara det att han skyndat sig hem för att dra igång det hela fick mig att än en gång inse vilket bra team vi är – och att det är de där små handlingarna i vardagen som gör skillnad i längden. Det gäller såklart inte bara med en kärlekspartner utan i alla relationer. En bra påminnelse om du frågar mig.

5 saker jag gjort under min graviditet som fått mig att må bra

Hej soliga vårlördag, jag har längtat efter dig!

Jag och min man har åkt till Sigtuna utanför Stockholm för att spendera en natt på spa. Närmare bestämt Krusenberg Herrgård, som har visat sig vara en riktig pärla. Och vi kunde ju inte ha valt en bättre dag vädermässigt! Så skönt att sitta ute i solen och känna sig alldeles för varmt klädd (i samma jacka som alldeles nyss var på tok för tunn).

Jobbveckorna är intensiva just nu och då känns det extra viktigt att hinna vila ordentligt under helgen. Jag har funderat över andra saker som varit viktiga för mig under graviditeten och kommit fram till följande fem saker som jag har gjort – och som fått mig att må bra:

1. Inte oroat mig över om jag ”vet tillräckligt”.
Jag funderar ibland på om det är konstigt att jag inte har läst fler barnböcker, lyssnat på alla gravidpoddar eller frågat hundra mammor om deras förlossningsberättelser. Etcetera etcetera etcetera. Men jag kommer alltid fram till att nej, det är det inte. Jag pratar med min barnmorska, jag ställer de frågor som dyker upp till mina mammavänner och jag förbereder mig genom att ta hand om min kropp och att prata med John. Vi är alla olika och jag har stor respekt för dem som vill ha så mycket info det bara går att få. Men för mig räcker det alldeles lagom med den jag har och det känns skönt att landa i den insikten.

2. Jag har experimenterat med färger och detaljer.
Under de första månaderna ville jag mest bara sova, att lägga krut på att gå igenom garderoben varje morgon stod inte direkt på priolistan. Men när jag till slut kom ut ur den ”första dimman” (runt vecka 15), magen började växa och jag insåg att kroppen hade förändrades ordentligt – då blev jag också peppad på att ta ut svängarna lite mer klädmässigt. Men i stället för att köpa massor av gravidkläder så investerade jag i några mammabyxor (den mjuka och stora magmudden måste vara jordens bästa uppfinning) och i övrigt har jag mest experimenterat med det jag har. Nu under vintern har det funkat utmärkt att ha stora stickade tröjor och gravidjeans tillsammans med stora örhängen, scarfs, knalliga läppstift och andra detaljer. Jag har känt mig piffig (älskar det ordet) och inser att, hur banalt det än låter, så blir man faktiskt gladare av att se sig själv i spegeln i en uppiggande outfit. Jag blir åtminstone det, något som har varit värdefullt för en trött gravidis.

3. Smörjt in min mage med gravidolja.
Inte för att en del menar att det ska motverka hudbristningar, utan för att det ger mig en liten stund då jag stannar upp, klappar om det lilla pyret och gör något snällt för min kliande hud. Min favorit hittar du här och jag gillar att se den fina flaskan, ståendes vid handfatet, varje gång jag är i badrummet.

4. Tränat utan prestationstänk.
Jag är van att träna för nästa maraton, för att orka lyfta jättetungt eller någon annan träningsprestation. De senaste månaderna har jag varit flåsigare än någonsin, tyngre än någonsin, rätt stel och haft någon krämpa här och där. Och ja, jag skulle ljuga om jag förnekade de dagar då jag önskat att jag också låg i hårdträning inför något spännande lopp. Men de tankarna har snabbt seglat förbi. För jag har faktiskt aldrig varit så förväntansfull eller peppad inför en fysisk och mental utmaning förut, och jag har aldrig tyckt att min kropp är coolare än vad den är just nu – trots att jag blir andfådd bara av att ställa mig upp. Varje gång jag gör en benböj, knipövning eller gravidyogaposition så känner jag i hela kroppen hur bra det är för det lilla livet inne i magen och för vårt framtida liv tillsammans. Jag kommer springa fler maraton och lyfta tunga vikter – men just nu får det vänta och det kunde inte kännas bättre.

5. Sagt snälla saker till mig själv.
Jag har fortfarande förbättringsmöjligheter på den här punkten, men jag måste säga att jag kommit en lång väg. Jag har varit en expert på alltid hitta sätt att klanka ner på mig själv, vända situationer till att ”det måste vara mig det är fel på” och aldrig tycka att jag är tillräckligt bra. Men det har hänt något nu och jag vet inte om det är för att jag fyllt 30, är gravid eller alla de spirituella och utvecklande böckerna jag läst och samtalen jag haft det senaste året. Antagligen en kombination av alla. Sen ska man inte behöva kliva över 30-strecket eller bli gravid för att hitta den här styrkan i sig själv, men för mig har det varit bidragande orsaker.

Min kollega Cassandra frågade om mina bästa knep för att tycka om sig själv och mitt svar är en bra sammanfattning av hur jag uppmanar mig själv till att tänka:

”Så fort en elak eller nedvärderande tanke om dig själv dyker upp i huvudet, fundera över om du skulle säga så till någon annan. Har du någon kompis du skulle kalla ful eller otillräcklig? Eller se dig själv som sjuåring. Skulle du tillåta att någon mobbade eller trakasserade henne eller honom? Antagligen inte. Då ska du inte heller göra det i dag. Du är fortfarande den där lilla sjuåriga tjejen eller killen, i en vuxen människas kropp. Du är din egen bästa vän.”

Hoppas att du också har en fin helg!

metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!