Gravid

18 dagar kvar och den officiella nedräkningen börjar – NU!

Den här veckan har verkligen bjudit på det mesta i form av känslor, tankar, humörsvängningar, avslut och nystarter. Med andra ord, ett enda virrvarr som jag nu, så här på söndagseftermiddagen, börjar landa i så smått. Jag jobbade min sista dag som teamledare på Metro Mode-redationen i fredags och även om jag kommer tillbaka till världens bästa team, så dröjer det ett bra tag. Overkligt! Mina fina kollegor fixade en mysig hejdå-fika och lilla pyret i magen fick en illgrön tusenfoting och en förvaringspåse som såg ut som en groda i matchande färg. Så gulliga (både presenterna och kollegorna ❤️).

Efter jobbet bar det av till stadshuset för att tillsammans med hela familjen och släkten fira min moster som blivit utsedd till hedersdoktor vid Karolinska Institutet och som under mycket pampiga former tog emot sin doktorshatt på fredagseftermiddagen. Det finns ingen som är mer värd denna ärofyllda titel! För en stund sedan vinkade vi av mina föräldrar som reser tillbaka till Jämtland i kväll och därmed är helgens firanden över och jag fick precis en påminnelse av min klocka om att jag från och med i morgon är föräldraledig. Ahhh! Hur gör man? Det är 18 dagar till BF och nu ska jag alltså varva ner och förbereda mig inför nästa fas i livet. Snälla säg att ni hänger med!

★ En söndag i slutet av april ★

Som så många helgdagar förut började jag min söndag med att göra presskaffe, värma havremjölk (kaffet i koppen måste ju vara skållhett!) och grädda croissanter. Vi har alltid mini-croissar från Picard i frysen, de är supergoda och kan nästan förväxlas med bagerivarianten. Nästan.

Kaffe, te och croissanter fick följa med till soffan där John och Bamse också landade efter en regnig morgonpromenad. Medan jag sörplade kaffe, målade naglarna, kollade lite på datorn och Nyhetsmorgon, passade John på att skruva ihop pyrets sidosäng som ska stå intill vår säng. Jag gillar arbetsfördelningen :).

Bamse låg bredvid mig i soffan och suckade. Det är jobbigt att skruva ihop möbler.

Visst är den söt! Väldigt smidig, vilket är ett måste då vårt sovrum är relativt litet. Den kommer att stå intill min sida av sängen så att jag enkelt kan flytta den lille fram och tillbaka. Sängen kommer från BabyDan och vi köpte den härifrån.

Till slut tog jag mig upp ur soffan och svidade om till en av mina typiska hemmatränings-outfits: sporttopp, tights och barfota. Gillar att vädra magen ;). Styrkepasset jag körde tog 25-30 minuter och bestod av sex övningar som jag körde i tre varv. Efter en skål havregrynsgröt och rostade mackor spenderade jag resten av förmiddagen i viloposition, somnade en stund på sängen – vaknade lagom till att magen återigen ropade efter något att äta. Det är tema move, rest, eat, repeat som gäller här hemma just nu.

Det var dags att andas lite frisk luft så vi styrde stegen mot Ulriksdals slottscafé för lunch. Vi bor cirka två kilometer från slottet vilket är precis så långt jag kan gå innan jag MÅSTE kissa. Det första jag lokaliserar när jag kommer till nya ställen är toaletten. Jag är en rätt kissnödig person i vanliga fall också (hehe) men just nu skulle jag kunna bosätta mig på en toalettstol. Hur som helst, slottscaféet är mysigt, hundvänligt och serverar goda lunchrätter och fika. Ett tips!

Vi kom hem och strax därefter sken solen. Jag var trött igen och bäddade ner mig i soffan tillsammans med min fyrbenta pälskille. Nu har vi precis ätit kex med manchego och mammas krusbärsmarmelad följt av Johns pasta till middag. På tv:n rullar Netflix dokumentär om Obamas sista år som president och jag skriver de här orden till er. En lugn och skön söndag, helt i min smak. I morgon börjar min sista jobbvecka innan mammaledigheten. Det, mina vänner, känns helt overkligt.

De första fyra månaderna av min graviditet åt jag bara pasta

Okej, lite överdrivet, men jag var väldigt sugen på allt som heter kolhydrater så det blev mycket pasta. Och mackor. Och lussekatter! Mitt tjugoåriga jag hade storknat över denna kolhydratsbonanza men trettioåriga Jenny är klokare än så. Att jag helst ville sleva i mig makaroner direkt ur kastrullen eller hoppa över grönsakerna till lunch till förmån för tre skivor bröd kändes helt okej. Det var inte den mest näringsrika och balanserade kosten, men jag visste att det skulle stabilisera sig. Jag var lyckligare än någonsin men också tröttare än någonsin, kroppen kändes konstigare än någonsin – så jag försökte lyssna på den så gott jag kunde för att ta mig igenom den första omvälvande tiden. Jag hängde på så gott jag kunde och lät kroppen och huvudet få göra precis som de ville. Jag tränade inte så mycket, vilade desto mer och åt det jag var sugen på.

Runt vecka 16 var det som om dimman plötsligt skingrades. Jag blev piggare och har haft turen att få fortsätta min graviditet just så. Nu mot slutet är tröttheten tillbaka men jag orkar fortfarande röra på mig en hel del och grönsakerna är tillbaka på tallriken. Jag älskar grönsaker så för mig är det vanligtvis inget problem att äta näringsrikt och balanserat. Jag gillar att utforska hälsosamma recept, testa nya superfoods och allt vad det kan vara. Så har det varit så länge jag kan minnas – skillnaden nu är att jag också äter alla de här sakerna som inte är så näringsrika men som jag tycker är goda. Som pommes frites, mjölkchoklad och tårta. Livsmedel som jag från gymnasiet upp till universitetstiden (och ett bra tag därefter) skulle ha fått ångest över. Jag lever efter mottot att ”inget är så onyttigt att du aldrig kan äta det, men inget är heller så nyttigt att du alltid ska äta det”. Återigen, det handlar om balans.

Just nu väljer jag järnrik mat, många olika sorters grönsaker (för att få i mig så mycket olika vitaminer och mineraler som möjligt), nyttiga fetter och mättande kolhydrater – i kombination med sura godisar (så sugen på allt som är surt!), glass och croissanter. Lite av varje, vissa dagar mer av något och andra dagar något helt annat. Balans. Kroppen mår bra, huvudet mår bra, pyret mår bra och jag är definitivt en gladare och lyckligare version än 23-åriga Jenny som inte kunde köpa en endaste vara i matbutiken innan hon lusläst, jämfört och slutligen godkänt innehållsförteckningen utifrån näringsvärde och antal kalorier per 100 gram.

Nu har pyret fått sitt urgulliga babynest

Tanken är att den lille krabaten i min mage ska sova första tiden i en liten säng vid sidan av vår säng. Inne i hans rum har vi spjälsängen (som jag bloggade om här) men till vårt sovrum föll valet på den här lilla smidiga sidosängen från BabyDan där man kan ta bort ena sidan och placera sängen i direkt anslutning till vår säng.

I sidosängen tänker jag lägga ett babynest och har googlat runt massor för att hitta ett som känns både funktionellt (viktigast, såklart) och fint. Inte helt enkelt visade det sig, men så fick jag ett tips av en vän vars syster syr babynesten och sovdjur och föll pladask när jag klickade in på sajten. Nu ligger ett babynest från GulaHuset design här hemma i spjälsängen och väntar på att sidosängen ska monteras ihop.

Ja ni ser ju själva vad sött! Vi valde ett i gråblått tyg med fina spetsdetaljer och en ljuvlig rosett. Kanterna är hårt stoppade (för att nestet ska vara så säker som möjligt) och där rosetten sitter går det att ändra på storleken, genom att dra åt eller lossa på bandet. Det gör att babynestet passar bebisar från 0 upp till 6 månader. Madrassen går att ta ur så att den är lätt att rengöra.

Här kommer pyret att trivas bra och jag känner på mig att den kommer att flyttas med från sängen till soffan och många andra platser. Tänk att vår egen lilla skrutt snart ska ligga där! I fredags gick vi in i vecka 36, det är inte långt kvar nu…

Bästa gravidjeansen och vårens snyggaste accessoar

Skippade uteserveringarna och inledde helgen med pizza hemma i soffan i stället. Ett alldeles utmärkt upplägg om du frågar mig.

Så här har jag sett ut i dag! H&M gör bästa gravidjeansen tycker jag, har varvat mellan de här mörkgrå och ett par i blått under i stort sett hela graviditeten. De sitter skönt (dvs glider inte ner som många andra jag testat) och ”mudden” över magen anpassar sig bra allt eftersom kulan växer.

En av vårens stora trender är väskremmar i alla möjliga färger och mönster. Jag gillar Gabrielle by P:s modeller som är gjorda i veganskt skinn. Visst blev min väska i ljusbeige så mycket piggare med en rosa rem med nitar! Ett enkelt sätt att ge sin väska lite nytt liv.

Grå gravidjeans – H&M

Rosa topp – COS (liknande finns här)

Beige trenchcoat – Lindex

Beige väska – Lindex

Väskrem med nitar – Gabrielle by P

Spetsiga veganska loafers – Flattered

Halsband – Om Shanti Silver

Världens bästa Bamse ville också vara med på ett hörn

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!