Ny vecka – ingen bebis ännu! Tiden lunkar fram och vi är inne på bf + 4 dagar. Tanken på att det kan dröja ända till nästa fredag (när jag gått över två veckor) känns inte speciellt lockande… Men men, jag försöker att inte tänka allt för mycket på hur långt det är kvar och i stället ta dagarna som de kommer och njuta av lugnet.

Eller, vem försöker jag egentligen lura? Det enda jag tänker på (praktiskt taget) är när den lille ska komma ut. Men jag jobbar på att hålla alla negativa och irrationella tankar borta. Ibland slipper någon igenom, som i går på mors dag då jag började gråta av en bild på Instagram med en bebis som låg på sin mammas bröst. Jag ville ju också vakna på mors dags med mitt alldeles egna lilla knyte. Som ni förstår, inte helt rationellt, i och med att jag ju väldigt snart kommer att få vakna varje dag med pyret – men känslorna som lever runt i kroppen just nu är inte särskilt rationella.

Hur känns det i kroppen då? Jo tack, helt okej. Magen är stor och jag har känt av en del förvärkar. Att hitta sköna sovställningar är ett projekt. Just nu räcker inte ens min stora gravidkudde (som jag skrivit om här) utan jag behöver även minst en kudde för att stödja upp vid ryggen och gärna en till mellan knäna. Och när jag väl fått alla delar på plats så blir jag kissnödig och sen är det bara att börja om igen…! Nu börjar jag också längta efter att bära kläder som inte har plats för en super size vattenmelon. Någonting säger mig att om pyret dröjer många dagar till kommer jag snart att börja nätshoppa. Mycket.

Jag är piggast på förmiddagen, så om jag vill göra något under dagen är det bäst att smida innan klockan slår lunch. Eftermiddagarna spenderas vilandes antingen i soffan eller sängen med en bok, någon serie eller sovandes.

På Instagram stories uppdaterar jag med en magbild (fotad uppifrån) varje dag sen bf. Dagens ligger snart ute. Kolla gärna in mitt konto här @jennysunding! Förra veckan la jag även upp en bild på ett av de affirmationskort jag drog i början av maj inför mammaledigheten. Det fick mig än en gång att reflektera över hur viktigt det är inför förlossningen att jag landar i vetskapen om att jag inte behöver (eller kan) ha kontroll över själva förloppet, men att jag är stark i min kropp och sinne och har kraften som behövs för att ta mig, pyret och John igenom den här livsförändrande händelsen. Det jag kan göra för att förbereda mig just nu är att fortsätta vila, meditera och ladda.

På instagram finns jag som @jennysunding

Det är den 24:e maj och vi vaknade upp till dagen D.

Foto: Kajsa Göransson

Bf, beräknat förlossningsdatum – och även om statistiken säger att väldigt få (5 procent om jag inte minns fel) föder på det beräknade datumet så känns den här dagen ändå speciell. Vi fick vårt datum redan vid första besöket hos barnmorskan och det har inte ändrats sen dess. Varje gång någon har frågat när det är dags har jag svarat den 24:e maj. Det är i dag (!).

Till mitt lilla knyte: Jag vet att du har det rätt så gott där inne men nu är det dags att komma ut. Kom ut! Är så nyfiken på vem du är lilla pyret. Kom ut!

För att fortsätta på helgens brunchtema så kan jag i dag konstatera att jag ätit frukost både till frukost och till middag. Nästan helt identiska dessutom. Som ni förstår är ju frukost till middag ett alldeles lysande koncept, särskilt när det är varmt och en bara vill äta vattenmelon och svalkande yoghurt hela tiden. Vattenmelon alltså, vilken grej – det måste faktiskt vara det godaste jag vet. I går sprang min käre make till butiken och köpte en liten söt en som vi (läs mest jag) slukade på nolltid. Och i dag fick jag med mig en goding på drygt 3,5 kilo hem från affären. Vi får se hur länge den överlever.

För övrigt så har jag nu varit mammaledig i en vecka. Jag väljer att betona ledig eftersom det är precis vad jag har varit (och något jag gissar att jag inte kommer att kalla det så länge till ;)). Jag har tagit det rysligt lugnt, varit igång i korta stunder och däremellan vilat massor. I morse satt jag på balkongen och målade en tavla. Ja ni hör ju, haha. Väldigt avkopplad och harmonisk. Men sen har jag såklart funderat en hel del också (och oroat mig lite). Om hur allt kommer att bli, när den lille tänker titta ut, hur förlossningen kommer att gå och så vidare. Så, allt är helt i sin ordning. Tio dagar till BF!

För två veckor sen kom fotografen Kajsa Göransson hem till oss för att plåta min mage och lilla familjen. Vi dokumenterar magens utveckling varje vecka och sen hamnar man ju på en del foton här och var men det kändes fint att göra en regelrätt gravidplåtning där lilla pyret fick hamna i fokus samtidigt som vi fick till en hel drös med snajdiga bilder på mig, John och vår fotogeniska vovve. Och jag kan varmt rekommendera Kajsa. Så avslappnad och härlig som person och en grym fotograf med precis den känsla, djup och ljus i bilderna som jag gillar. Låt oss kolla på ett gäng!

Bamse var lite fundersam, först över kameran och sen till att posera på diverse ställen i lägenheten. Men som sagt, snyggare vovve får man leta efter.

Världens bästa man är sannerligen inte dum han heller!

Till er som funderar på att göra en liknande plåtning, kolla in Kajsa Charlotta Photography.

Den här veckan har verkligen bjudit på det mesta i form av känslor, tankar, humörsvängningar, avslut och nystarter. Med andra ord, ett enda virrvarr som jag nu, så här på söndagseftermiddagen, börjar landa i så smått. Jag jobbade min sista dag som teamledare på Metro Mode-redationen i fredags och även om jag kommer tillbaka till världens bästa team, så dröjer det ett bra tag. Overkligt! Mina fina kollegor fixade en mysig hejdå-fika och lilla pyret i magen fick en illgrön tusenfoting och en förvaringspåse som såg ut som en groda i matchande färg. Så gulliga (både presenterna och kollegorna ❤️).

Efter jobbet bar det av till stadshuset för att tillsammans med hela familjen och släkten fira min moster som blivit utsedd till hedersdoktor vid Karolinska Institutet och som under mycket pampiga former tog emot sin doktorshatt på fredagseftermiddagen. Det finns ingen som är mer värd denna ärofyllda titel! För en stund sedan vinkade vi av mina föräldrar som reser tillbaka till Jämtland i kväll och därmed är helgens firanden över och jag fick precis en påminnelse av min klocka om att jag från och med i morgon är föräldraledig. Ahhh! Hur gör man? Det är 18 dagar till BF och nu ska jag alltså varva ner och förbereda mig inför nästa fas i livet. Snälla säg att ni hänger med!