Den här veckan har verkligen bjudit på det mesta i form av känslor, tankar, humörsvängningar, avslut och nystarter. Med andra ord, ett enda virrvarr som jag nu, så här på söndagseftermiddagen, börjar landa i så smått. Jag jobbade min sista dag som teamledare på Metro Mode-redationen i fredags och även om jag kommer tillbaka till världens bästa team, så dröjer det ett bra tag. Overkligt! Mina fina kollegor fixade en mysig hejdå-fika och lilla pyret i magen fick en illgrön tusenfoting och en förvaringspåse som såg ut som en groda i matchande färg. Så gulliga (både presenterna och kollegorna ❤️).

Efter jobbet bar det av till stadshuset för att tillsammans med hela familjen och släkten fira min moster som blivit utsedd till hedersdoktor vid Karolinska Institutet och som under mycket pampiga former tog emot sin doktorshatt på fredagseftermiddagen. Det finns ingen som är mer värd denna ärofyllda titel! För en stund sedan vinkade vi av mina föräldrar som reser tillbaka till Jämtland i kväll och därmed är helgens firanden över och jag fick precis en påminnelse av min klocka om att jag från och med i morgon är föräldraledig. Ahhh! Hur gör man? Det är 18 dagar till BF och nu ska jag alltså varva ner och förbereda mig inför nästa fas i livet. Snälla säg att ni hänger med!

Tanken är att den lille krabaten i min mage ska sova första tiden i en liten säng vid sidan av vår säng. Inne i hans rum har vi spjälsängen (som jag bloggade om här) men till vårt sovrum föll valet på den här lilla smidiga sidosängen från BabyDan där man kan ta bort ena sidan och placera sängen i direkt anslutning till vår säng.

I sidosängen tänker jag lägga ett babynest och har googlat runt massor för att hitta ett som känns både funktionellt (viktigast, såklart) och fint. Inte helt enkelt visade det sig, men så fick jag ett tips av en vän vars syster syr babynesten och sovdjur och föll pladask när jag klickade in på sajten. Nu ligger ett babynest från GulaHuset design här hemma i spjälsängen och väntar på att sidosängen ska monteras ihop.

Ja ni ser ju själva vad sött! Vi valde ett i gråblått tyg med fina spetsdetaljer och en ljuvlig rosett. Kanterna är hårt stoppade (för att nestet ska vara så säker som möjligt) och där rosetten sitter går det att ändra på storleken, genom att dra åt eller lossa på bandet. Det gör att babynestet passar bebisar från 0 upp till 6 månader. Madrassen går att ta ur så att den är lätt att rengöra.

Här kommer pyret att trivas bra och jag känner på mig att den kommer att flyttas med från sängen till soffan och många andra platser. Tänk att vår egen lilla skrutt snart ska ligga där! I fredags gick vi in i vecka 36, det är inte långt kvar nu…

Om någon hade sagt till mig i början av graviditeten att jag fram mot slutet skulle bli bästa vän med en kudde som för tankarna till ett misslyckat syslöjdsprojekt, snarare än till något du har i sängen – då skulle jag antagligen ha skakat på huvudet. För inte kunde jag, som alltid haft en väldigt bra nattsömn, tro att min gravida kropp till slut inte skulle kunna ligga ner skönt på något sätt (utan stöd både framifrån, bakifrån och från sidorna). Det är där den här fantastiska kudden kommer in i bilden. För den är ju självklart inte alls misslyckad, utan snarare smart och genomtänkt.

För en månad sen ungefär började jag plocka med mig alla kuddar jag hittade; från soffan, förrådet… (Ja jag sneglade även på Johns, men som den snälla fru jag är fick han behålla sina). Av hittegodset la jag en kudde mellan benen, en under magen och så några vid huvudet och gärna bakom ryggen också… Ja ni förstår ju själva, jag byggde in mig i en liten koja varje kväll. En koja som till slut blev ganska krånglig att åla sig ur varje gång jag behövde gå upp och kissa. Och som gravid är det rätt ofta. Jag ojade mig på jobbet och min kollega tipsade om en ”helkroppskudde” som hennes syster använt. En kudde som var utformad för att ge stöd på alla de ställen jag nyss nämnde, i en och samma kudde! Jag fick länken och klickade hem en samma dag, vi har varit oskiljaktiga ever since. Eller okej, först spenderade jag en kväll mitt i veckan med att frustrerat försöka sätta ihop de tre delarna som tillsammans bildade den färdiga kudden. Vem kunde tro att ett kuddpussel med tre (!) delar kunde vara så svårt att få ihop? Rena rama hjärnfysiken hälsar trött gravidhjärna.

Min sovkudde kommer från Chicco och heter Total Body Boppy (klick!). Den går att använda i olika delar, men jag gillar allt stöd jag kan få och valde som sagt att sätta ihop den till en helkroppsvariant. Delen till höger (om du kollar på bilden ovanför) har jag mellan benen, magen får stöd från den ovala mittendelen och delen till vänster stöttar upp nacken och huvudet (jag brukar ligga med ena armen under).

Att få ordentligt med sömn är alltid viktigt, och som gravid har jag insett att allt som kan förbättra och förlänga mina sömnstunder är värda att satsa på. Du måste självklart inte köpa en specialsydd kudde men för mig har den gjort stor skillnad. Bara det att jag inte behöver bygga in mig i en komplicerad koja varje natt underlättar.

God morgon och hoppas att ni hade en härlig påskafton! Vi rullade hem från min moster vid 10-tiden, med välfyllda magar tack vare en STOR påskbuffé där det mesta dessutom var vegetariskt. Älskar när man som vego inte behöver fundera så mycket över vilka rätter en kan välja!

Den här helgen har vårt boande här hemma fortsatt. Vi har ett gäng checklistor med saker vi vill hinna införskaffa eller fixa innan pyret kommer och det lilla barnrummet är en av dem. Det kommer såklart att dröja ett tag innan den lille ska sova i eget rum men det känns bra att börja förbereda. Byrån ni kan skymta på bilden nedanför har dessutom redan fyllts med diverse små kläder, filtar och sånt jag vill ha med till BB. Tänkte dela med mig av min BB-packning så småningom, för trots att vår BF är 24 maj så känns det tryggt att ha väskan packad i god tid innan (man vet ju aldrig vad som händer…).

Men i dag vill jag prata om spjälsängen och hur vi på ett väldigt enkelt och fiffigt sätt fick den att passa in perfekt i rummet. Vi köpte Ikeas Gonatt där sängbotten kan monteras i två olika höjdlägen och där en spjälsida kan monteras bort när bebis blir så stor att han själv kliver i och ur sängen. Den är smidig, känns robust och vi var nöjda med allt – förutom färgen på de tre lådknopparna (gul, röd och knallblå) som inte riktigt passade i rummet som främst går i ljusblått och grått.

Det löste vi genom att plocka fram färgen vi målat väggarna med. John sandpapprade järnet, jag målade två lager och däremellan fick knopparna torka på grillpinnar, ståendes i glasflaskor. Vips så hade vi skapat vår egen personliga variant av sängen. Hur enkelt som helst! Tänk vad stor skillnad en sån liten detalj kan göra.

Före – och efter. Bilden till vänster är från Ikeas hemsida och till höger ser ni hur sängen ser ut i ena hörnet i vårt barnrum. Vimpeln kommer från NG Baby och jag köpte den hos Jollyroom (som för övrigt är en av de sajter jag surfar mest på just nu, så såg det inte ut för ett år sen kan jag säga).

Vi måste såklart kika lite på det här gänget också. Pyret har redan en hel mjukdjursarmé som väntar på honom. Jag kan stå länge och bara titta på de här små fluffiga djuren och det känns så surrealistiskt att en liten krabat snart kommer att leka med dem.

Även fast jag har en bred träningsbakgrund och är inbiten yogi så visste jag redan i ett tidigt skede i graviditeten att jag ville gå en gravidyogakurs. Valet föll på Jennie Liljefors kurs, både för att jag tycker så mycket om hennes mysiga studio Altromondo och för att Jennie är en av de mest kunniga och förtroendeingivande lärarna jag vet. Hennes aura och energi ger mig kraft.

Kursen är på sex veckor och vi har precis avslutat det tredje passet. Jag började alltså i vecka 30 vilket kändes alldeles lagom för mig. Innan dess har jag gått på ”vanliga” klasser där jag anpassat rörelserna en del och yogat hemma med streamingtjänsten Yogobe, som jag också tycker att ni ska kolla in. Jag yogar som sagt redan mycket men det har varit guld värt att få Jennies tips på hur man kan modifiera positionerna för att de ska passa gravidkroppen på allra bästa sätt.

Jennie har precis släppt boken Healing Yoga: Den läkande kraften – och i höst kommer hennes gravidyogabok

Det fina är att gravidyoga passar alla, oavsett om du aldrig har yogat tidigare eller är en van yogi. Jag kan inte nog poängtera hur helande yoga är för kroppen och sinnet – något som ju passar ypperligt under en graviditet. Du lär känna din kropp, stärker upp, jobbar med rörlighet och stabilitet i kombination med den viktiga andningen som gör stor skillnad både i kroppens förberedelser inför och under själva förlossningen, som en hjälp genom värkarbetet.

En liten oas mitt i storstadsstressen

Ni ser de där små sprayflaskorna i hörnet? Gudomliga! Jag kommer att skriva mer om dem i ett kommande inlägg

Yogapositioner i all ära, men de allra finaste stunderna under passen är när vi antingen sitter i meditationsställning eller avslutar vår praktik i liggande ställning, savasana, och Jennie ber oss att tänka på det lilla livet inne magen, fundera över vem hen är och vad hen gör just i den stunden. När jag sitter där försvinner allt annan runt omkring. Det skapas en väldigt kraftfull dynamik när så många kvinnor med sina små blivande barn i magarna samlas i ett och samma rum. Jag brukar tänka att det känns som om jag har lindats in i bomull och under 75 minuter placerats i en fristad där jag slipper all stress och jäkt utanför dörren. Det är väldigt fint och något jag önskar att alla andra gravida också får uppleva.

I dag fick vi med oss ett mantra som jag genast la in i min nyskapade BB-spellista (då jag kände direkt att den kan ge mig styrka och lugn). Det heter Gāyatrī Mantra och är ett mantra till solen, awakening to the sun.

Jag kommer att lyssna på och använda mantrat i min yogapraktik inför dagen då det är dags att välkomna vårt nya lilla liv till världen.

Gāyatrī Mantra
oṃ bhūr bhuvaḥ svaḥ
tatsaviturvareṇyaṃ
bhargo devasyadhīmahi
dhiyo yo naḥ prachodayāt